Depressioner

Motion bra effekt på ångest och depression

Att fysisk aktivitet ger energi och ett bra humör är välkänt. Ett stort antal studier visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och tecken till välmående. Det finns många medicinska bevis för motionens goda effekter på hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes. På senare år har man alltmer börjat intressera sig för om fysisk aktivitet kan ha effekter även i behandlingen av psykisk ohälsa.

En stor undersökning i England visade att 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen någon gång hade lidit av mentala hälsoproblem. I industriländerna är den vanligast diagnosen depression, som drabbar omkring 5-10 procent av befolkningen. Beräkningar visar att behandlingen av dessa utgör 17 procent av hela sjukvårdskostnaden, en mycket stor andel. Det finns därför ett stort intresse för att finna olika vägar att behandla och förebygga, och fysisk aktivitet är en av möjligheterna.

Ett stort antal studier tar upp behandling av depressivitet och nedstämdhet, ångest, förbättring av livskvalitéer såsom självuppskattning, förbättrat stämningsläge, stresstålighet och sömnförbättring. Det finns evidens för att de som blir eller är vältränade och aktiva har mindre sannolikhet att utveckla depression. I en studie som pågick över flera decennier såg man dessutom ett samband mellan dosen av aktivitet och risken att utveckla depression. De med hög fysisk aktivitet reducerade sin depressionsrisk med nästan 30 procent och de med medelhög aktivitetsnivå 20 procent jämfört med de med låg aktivitetsnivå.

Aerobisk träning och styrketräning har visat sig ha goda effekter när det gäller behandling av depression, och ligger i nivå med de effekter man får av psykoterapi. Man har också sett tecken till ett samband mellan sådan träning och förbättrad reaktionsförmåga och uppfattningsförmåga hos äldre.

Det finns tydlig evidens för att regelbunden fysisk aktivitet förebygger uppkomsten av depression och ångest, vilket indikerar att det även ur samhällsperspektiv skulle löna sig att stimulera möjligheterna till att vara fysiskt aktiv, se vidare www.fyss.se. I många landsting skriver man därför ut motion på recept mot bl a depression och ångest.

Ångest och oro

När man undersökt vilka effekter fysisk aktivitet har på ångest och oro har man sett flera olika typer av påverkan, såsom akuta effekter. Vissa studier på aerobisk aktivitet, såsom löpning, har visat en medelgod ångestreduktion på akuta orostillstånd direkt efter träningspasset. Man har också sett samma resultat på mer långvariga ångesttillstånd, såsom ångestillstånd som har med personligheten att göra.

Goda effekter på uppfattningsförmågan

Ett stort intresse finns att hitta möjligheter att bevara de mentala förmågorna hos äldre, särskilt när det gäller minnesförmåga, reaktionstid och intellektuell rörlighet. Vid genomgång av befintliga studier kan man se att äldre som varit och är fysiskt aktiva har en mycket bättre kvalité när det gäller samtliga förmågor, jämfört med otränade.

Mekanismer

Sedan början på 90-talet har det funnits ett stort massmedialt intresse riktat mot ”kroppens eget morfin”, endorfiner, som man vet utsöndras vid fysisk aktivitet, och som ger en känsla av välbefinnande. I de studier som gjorts har man dock inte kunnat visa ett direkt samband mellan själva nivån av endorfiner och graden av välbefinnande.

Mycket intresse har lagts på att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och serotonin i vissa delar av hjärnan. Serotonin är en signalsubstans i nervsystemet som spelar stor roll för stämningsläget. Läkemedelsindustrin bygger sina preparat mot depression på bl a serotonin. Mätningsstudier har visat att syntesen av ämnet ökar i hjärnan som ett akut svar på fysisk aktivitet, men det är ännu för tidigt att säga i vilken mån och hur mycket det kan höja stämningsläget.

En annan teori bygger på det faktum att värme ger muskelavslappning. Vid fysisk aktivitet ökar kroppstemperaturen, vilket skulle ge mer muskulär avslappning och i sin tur ökat välbefinnande. De få systematiska studier som gjort har dock inte kunnat bekräfta detta. Andra teorier finns, såsom att ökningen av blodflödet i hjärnan skulle kunna vara en positiv faktor, men även där saknas ännu tillräckligt med studier för att kunna dra några slutsatser. Möjligen är förklaringen att fler än en faktor samtidigt bidrar till effekten, vilket gör det designmässigt komplicerat att systematiskt undersöka i en vetenskaplig undersökning.

Sammanfattningsvis finns således idag tillräckligt med vetenskapliga bevis för att fysisk aktivitet har betydelsefulla effekter på minnesförmåga, stämningsläge, depressionstillstånd och ångest. Sannolikt kommer därför fysisk aktivitet i olika former att bli en viktig del av den arsenal man använder för att behandla och förebygga dessa tillstånd. De flesta landsting har organiserat ”träning på recept” för flera sjukdomstillstånd, och sannolikt kommer därför en stor del av åkommorna som man vill behandla, hamna inom fältet psykisk ohälsa.