kondition

Fråga

Hej! Jag är kvinna 52 år med lite övervikt, ( väger 77-78 till mina 172 cm, men det är inte det som är det största problemet. Jag går väldigt långt med mina hundar i hyfsat tempo varje dag, 1-2 timmar/dag, jag varierar med stavgång 40 minuter 2 ggr /veecka, går dessutom på spincykling pulspass elelr medelpass på friskis o svettis, försöker jogga 3-4 km ett par dagar i veckan. Har gjort så i ialla fall ett par år...och ändå...får ingen bättre kondition utan kämpar hela,hela tiden utan att känna att det känns det minsta bättre. Har t o m fått göra konditionstest påKarolinska som visade att jag hade normalt för åldern/vikt/längd men med det jag tränar borde jag känna en bättring men det händer liksom inte. Har ingen astma eller liknande, dock diabetes sedan 73, men det borde ju itne ha med det att göra att jag fortfarande tycker jag får kämpa precis lika mycket.....är det bara att gilla läget att känna att jag aldriog bättrar min konsdition? En massör jag talat med sade att vissa inte kan få bättre kondis beroende på att man har olika muskulatur?

Svar

Man har precis den kondition man förtjänar i förhållande till ansträngningsgrad, förutsatt att ingen sjukdom påverkar. "Kondition" i dagligt tal handlar om många saker, fysiskt och psykiskt, medan kondition ur fysiologisk synvinkel handlar om hjärt-lungfunktionens kapacitet. Läs gärna mer på dessa länkar: http://www.idrottsdoktorn.se/artiklar/konditionstraning-vad-ar-det och http://www.idrottsdoktorn.se/artiklar/konditionstraning-principer.

Det är inte sant att vissa inte skulle kunna träna upp sin kondition p g a "olika muskulatur". Däremot ha man olika förmåga att komma upp i maximal kondition genom träning.

I ditt fall skulle jag tro att du behöver en högre ansträngningsgrad för att uppnå högre kondition. Om man ligger kvar på samma ansträngningsgrad kommer konditionen inte att öka.

Om man trots detta inte kan höja sin konditionsgrad, eller om den sjunker, bör man misstänka sjukdom. Sjukdommar som kan påverka konditionen är t ex blodbrist, astma, hjärtsjukdom, men även depression och ångest kan sätta ner prestationsförmågan sekundärt.

Med diabetes finns en viss risk bl a för hjärtpåverkan och påverkan på små och stora blodkärl, något som gör det extra viktigt att diabetesläget är i balans och under kontroll. En av de saker som hjälper till i detta är motionsaktivitet. Om detta kan den specialintresserade läsa mer om i FYSS på denna länk: Typ 2: http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/24_Diabetes_2.pdf, typ 1: http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/23_Diabetes_1.pdf