Smärta i underben vid statisk koncentrisk belastning av baksida lår

Fråga:

Har löptränat mer och mer regelbundet under senare år. Under våren minst varannan dag, men har inte ökat distans mer än 5-10% från vecka till vecka.
Springer mycket trail/terräng jfrt med asfalt och använder då skor med mindre dämpning fram, mer bak. I mina vanliga löparskor använder jag – för mig – specialgjutna inlägg (förebyggande av en tidigare begynnande stressfraktur på samma underben).
Jag har fått successivt mer ont i underbenet framförallt under vila. Ej palpöm någonstans. Smärtan är av en ilande karaktär, men är koncentrerad till underbenet (hela).
Ett annat sätt att framkalla smärtan (smärtskala 4/10) är att lägga högre belastning på ena benet (”trycka ned” golvet med foten) och sedan direkt efter släppa belastningen helt (hängande ben). Då kan jag känna ilningar i underbenet.
Ett annat sätt – som rubriken beskriver – är att anlägga en statisk koncentrisk belastning på baksida lår, t ex genom att trycka med hälen mot det andra benets knä.
Kan detta vara stressfrakturrelaterat? Smärtan brukar ofta mattas av ju längre jag springer, och är som värst på morgonen när jag stiger upp.
Jag kan framkalla smärtande spänningar om jag pressar ihop vadmuskulaturen genom att lägga upp underbenet ovanpå den andra benet lår.

Svar:

Återfall efter stressfraktur är ovanligt men förekommer, men i ditt fall nämner du ”begynnande stressfraktur”, vilket jag likställer med tibiaperiostit (TP, ”äkta benhinneinflammation”). Vid TP är återfall mer vanligt, i synnerhet om man inte hitta orsaken/orsakerna och åtgärdat dessa. Ur min synvinkel är fotbäddar oftare att betrakta som symptomlindring än orsaksbehandling, vilket skulle kunna förklara ett eventuellt återfall. Mekanismerna vid TP är ofta brister i koordination och delar av styrkan i kombination med otillräcklig löpteknik. 
I ditt fall behöver man fastställa var dina besvär är fokuserade genom att undersöka, och göra en funktionsanalys av dina förmågor. Det bör ge svar på vad det handlar om och hur man bäst åtgärdar. Sök hos din idrottsläkare för detta.