Akuta idrottsskador
Kräver snabb behandling. Nerkylning?
Idrotten är vår i särklass största folkrörelse. I en stor vetenskaplig undersökning konstaterades att hälften av alla unga vuxna, en tredjedel av alla medelålders och en fjärdedel av alla äldre motionerar regelbundet. Många blir tyvärr också skadade av sitt idrottande.
Man kan dela in skador i två kategorier, efter överbelastningstyp; overuseskador (skador som uppkommer högrepetitivt) och overloadskador (akut, momentan överbelastning, lågrepetitivt). Vid de akuta skadorna, som behandlas i denna artikel, är ett tidigt omhändertagande särskilt viktig. Rätt behandlad kan den skadade snabbare bli återställd, medan dålig behandling eller ingen behandling alls ger risk för både långvariga problem och bestående funktionsnedsättning.
En akut skada leder till retning eller blödning i vävnaden. Denna blödning/retning förorsakar en svullnad som i sin tur ger ett ökat lokalt tyck. Det ökade trycket förorsakar (tillsammans med kemiska och immunologiska) inflammationsfaktorer smärta och försämrad läkning genom bl a nedsatt cirkulation lokalt.
Blödning
Vid en liten eller medelstor skada kommer blödningen enbart från små kärl. Vanligen stoppar kroppen själv blödningen inom några minuter. Experimentellt har man visat att blödningen stoppar inom 6-8 minuter, vilket också styr behandlingsrekommendationerna. Trots det kan en skada leda till att huden missfärgas flera dagar efter skadan, t ex nere vid fotranden vid en fotledsstukning. Det beror på att de röda blodkroppar som läckt ut från kärlen, på grund av tyngdlagen, silar sig ner till de lägst stående delarna. En sån missfärgning bli ofta synlig efter 2-4 dagar och är alltså inte tecken på att blödningen fortsätter.
Svullnad
Svullnaden beror till viss del på det fria blodet som läckt ut i vävnaden, men mest på grund av att vätska tränger ut från lymfbanor som orsakas av hinder i flödet. Ju större blödningen är desto större blir svullnaden. Svullnaden som beror på blödningen uppkommer inte omgående utan utvecklas under loppet av de närmaste dagarna efter skadan. I obehandlade fall ser man vanligtvis en tilltagande svullnad upp till 48 timmar efter skadetillfället. Därefter lägger sig svullnaden spontant.
Smärta
När vävnad svullnar upp på grund av skada måste en större mängd vätska än normalt få plats lokalt. Därför ger svullnad ett ökat tryck i vävnaden, vilket kan vara skadligt. Vävnaden spänns ut, vilket gör ont, framförallt i huden och i musklernas stelare partier. Det finns ett direkt samband mellan graden av svullnad och graden av smärta, vilket gör att behandlingen i första hand bör inrikta sig på att minska blödningen och svullnaden. Det finns väldigt lite samband mellan skadans storlek och smärtgraden i sig. Även en lite skada kan förorsaka stor smärta.
Aktivitet hellre än vila
Det ökade trycket ger upphov till smärta och fördröjer läkningsprocessen. Ämnesomsättningen försämras på grund av att olika nedbrytningsprodukter inte kan transporteras bort lika fort. Även energiomsättningen går långsammare. Om man helt undviker att använda ett ben eller en arm som är skadad vet man att hela kroppsdelen blir mer svullen. Detta leder till ytterligare försämrad cirkulation och långsammmare läkning. Numera rekommenderar man därför aktivitet hellre än vila vid de flesta typer av skada. Ju större svullnad desto längre tid tar det att komma tillbaka till idrott och arbetsliv.
Behandling
Om man strävar efter att åstadkomma snabb läkning gäller det att förhindra svullnad så mycket som möjligt.
Stilla läge i det akuta skedet är mycket viktigt, men förkastligt så snart det akuta skedet är över. Om man använder den skadade kroppsdelen i det akuta skedet kommer mer blod att pumpas dit, och blödningen blir större. En aktiverad kroppsdel har 20 gånger mer blodflöde än en vilande. För att förhindra blödningen skall den skadade därför hålla sig i stillhet åtminstone de första 6-8 minuterna, helst 15-20 minuter. När blödningen väl slutat är stilla läge av mindre betydelse, och efter något dygn är det dessutom direkt skadligt.
Högläge efter ett par dygn
Högläge spelar mindre roll när det gäller själva akuta blödningen, men större roll för att förhindra en del av svullnaden. Under den akuta fasen är högläge inte nödvändigt. Vätskan som ger svullnaden är till största delen belägen utanför blodbanan, ute i vävnaden. Vätskans rörelse beror på tyngdkraften, dvs att den rör sig till de lägsta delarna. Eftersom svullnaden utvecklar sig gradvis under ett par dygn efter skadan är det en fördel att hålla den skadade kroppsdelen i högläge så länge som möjligt under den tiden.
Kyla ner
Många använder kyla i form av kylpåsar vid akuta skador. Senare tids studier har dock visat att effekten är mycket begränsad när det gäller att sänka temperaturen i mjukdelar under huden. En kylpåse kan ge 6-8 graders temperatursänkning efter 45 minuter, vilket gör att blodflödessänkningen blir högst måttlig och kommer för sent i blödningsförloppet. Däremot kan kylan ge en god smärtstillande effekt och kan därför användas som lokalt smärtstillande behandling.
Tryckförband effektivast
Tryckförband är den metod som mest effektivt stillar blödning. Minst 90 procent av blödningen stannar upp inom några få sekunder. Viktigt är att använda en rejäl elastisk linda, typ Dauerlinda, och linda på den så snabbt som möjligt. ”Varje minut utan linda gör att blödningen fyller på sig”.
Lindan skall sättas så hårt som möjligt över det skadade området utan att det känns direkt obehagligt, och bör få sitta kvar en kvart. Därefter har blödningsrisken minskat och man kan linda om lösare. Lindan bör sitta på kontinuerligt de första två dygnen för att förhindra svullnad, därefter ytterligare ett par dygn dagtid eller så länge skadeområdet är svullet.
Läkemedel som behandling
För att lindra smärta ges värktabletter. Den antiinflammatoriska effekten av vissa sådana medel, så kallade NSAID, är väldigt liten i den senare delen av skadeförloppet. Tabletterna verkar på så sätt att de hämmar ett inflammationsämne, prostaglandin, som släpps ut akut vid en skada. Efter det akuta skedet är minskar prostaglandinfrisättningen. Därför är den antiinflammatoriska effekten av NSAID-läkemedel mindre betydelsefull då. Som smärtstillande medel fungerar läkemedlen paracetamol (tex Alvedon, Panodil), acetylsalicylsyra (Treo, Magnecyl m fl) och NSAID (Diklofenak, Ipren etc) ungefär likvärdigt.