Astma och idrott

Vad är astma?

Astma är en sjukdom som drabbar luftvägarna i form av tungandning, hosta och slembildning, en sjukdom som kommer i skov och som inte kan botas, men däremot behandlas. Symptomen kommer sej av att luftvägarna av någon orsak blivit extra retliga, antingen för att de har en ökad känslighet eller för att de utsatts för något som ökat retligheten. Hur retliga luftvägarna är beror på arvsanlag och vad man utsätter lungorna för. Astma kan debutera när som helst i livet, och kan utlösas av en mängd olika retningar, såsom t ex pollen, dammkvalster, djurhår, födoämnen, lukter, kyla, stress eller ansträngning.

Orsaker

Orsaken till besvären vid astma är dels att luftrörens tunna muskelbuntar drar ihop sej, och dels att slemhinnan, som sitter på luftrörens insida, svullnad upp och bildar slem – en inflammation. Förr trodde man att muskelkomponenten var den mest betydelsefulla vid astma, varför man mest behandlade med läkemedel mot det. Nu för tiden anses att det mest betydelsefulla är slemhinnereaktionen, och de läkemedel man nu använder riktar sej mest till att dämpa den lokala inflammationen och minska slembildningen. Det är dock individuellt hur mycket av respektive komponent som är aktuell, och likaså hur starkt man reagerar. En del har lätta symptom som utlöses först vid stark retning, och en del har stora besvär vid minsta lilla retning. Därför är det viktigt att behandla varje fall efter de individuella besvären.

Behandling

Muskelkomponenten behandlas med inhalation av vidgande medel, beta-stimulerare; medel med snabbt insättande effekt, som kan vara kortverkande eller långverkande. Slemhinneinflammationen behandlas f f a med kortisoninhalationer, något som kräver kontinuerlig behandling för att fungera. Många har en kombinerad medicin som innehåller båda komponenterna. Vid idrottsastma som kan utlösas av ansträngning, kyla och torr luft, finns ett tillskott eller alternativ till läkemedelsbehandling i form av en munburen fukt- och värmeväxlare som kan köpas på apotek.

Komplikationer

Även om man har lite besvär finns risken att lungorna tar permanent skada av astman om man inte behandlar den. Det sker genom bl a det övertryck som astma ger i de minsta komponenterna i luftvägarna, alveolerna, som kan brista. Om många sådana brister minskar andningsytan på sikt, något som kallas för KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Man vet idag att rökning, luftföroreningar och dålig astmabehandling kraftigt ökar risken för KOL om man har astma. Det är därför viktigt att ha så bra medicinering som möjligt och gå på regelbundna kontroller.

Vad gäller vid idrott?

När det gäller idrott och astma är sjukdomen extra besvärlig, eftersom andningsfunktionen, och att den är på topp, är en förutsättning för att kunna idrotta. Idrott ställer dessutom betydligt högre krav på att behandlingen är optimal än hos någon som inte idrottar. Att behandla idrottares astma kräver därför ibland en läkare som har hög kunskap och erfarenhet.

Den mest kända typen av idrottsastma är den som bl a drabbar längdskidåkare och löpare, något som kan utlösas av ansträngning, särskilt vanligt vid kylig och torr väderlek. Mekanismerna och symptomen är desamma som hos andra astmadrabbade, men utlöses av den extrema situationen som idrott kan utgöra hos individer med sådan inbyggd känslighet, således en kombination av arv och miljö. Diagnos, behandling och kontroller bör skötas av läkare med särskild idrottsmedicinsk kunnighet.

Man behöver också komma ihåg att en del av läkemedlen, främst de som riktar sej mot muskelkomponenten, är dopingklassade. Det innebär att användaren behöver kunna visa att det används på läkarordination om man går igenom dopingkontroll, och i vissa sammanhang behöver man ha anmält att man använder läkemedlet före tävlandet. Din idrottsläkare/tävlingsläkare håller reda på vad som gäller för dig.