Vad är smärta?

av leg psykolog, leg psykoterapeut Carina Blom, www.audens.se

Jag har arbetat med långvarig smärta på olika smärtmottagningar och med privatsökande klienter på den egna mottagningen vid Odenplan. De flesta privatsökande klienter kommer remissvägen genom en läkare eller en sjukgymnast som har en bio- psyko- social syn på smärta. En fråga som ofta dyker upp inledningsvis är hur smärta egentligen hänger ihop med psyket. Smärtan sitter ju tydligt i en eller flera delar av kroppen. Kanske har även en röntgenavbildning av nacke eller rygg visat på olika typer av skador eller degeneration.

Så här förklarar jag det:

Smärta hänger samman med vårt stressystem. När krav överskrider vår förmåga eller riskerar att överskrida vår förmåga utsöndras stresshormoner i kroppen. Kroppen förbereder sig då på att slåss- eller fly. Detta är en uråldrig reaktion som säkrat vår överlevnad i kamp med andra djur, människor, tuff fysisk miljö m m. Vi är skapta för att snabbt upptäcka hot för vår överlevnad. Idag är dock hoten sällan fysiska. Vi behöver inte slåss eller fly, men kroppen är inställd på en sådan reaktion. Stresshormonerna startar en reaktion, som syftar till att snabbt få ut blod i de stora muskelgrupperna. Axlar och armar om vi behöver slåss och, säte och ben om vi behöver springa. Muskler börjar förbereda sig genom att spänna sig och genom att bli blodfyllda. Detta är tyvärr muskler som omger vanliga smärtområden: nacke, rygg och säte (bäcken).

Så länge vi har en balanserad kropp, med fina diskar mellan rygg- och nackkotor är det ofta inget problem att detta system drar igång då och då. Vi märker inte av det i form av smärta. Men om vi har ett ständigt stresspåslag eller om vi har det ibland men fått en del små skador på diskarna så gör detta påslag att smärtan ökar. Vid ett ständigt påslag kan vi även utveckla svår smärta i olika delar av kroppen som en följd av kroniskt spända muskler, som till slut börjar göra ont.

Smärta hänger samman med negativa känslor. När vi är stressade och oroliga tar sig fler smärtsignaler fram till det centra i hjärnan som tar emot smärtimpulser. När mer av den typen av impulsen når centrala delar finns förutsättningar för att vi blir mer stressade och mer oroliga. I vissa fall är denna motor självgående, på bekostnad av livsenergi och livskvalitet, en smärtspiral.

Långvarig smärta skapar symtom som igångsätter stressystemet. Att ha ont tar ofta mycket energi. Det är vanligt att bli fokuserad på sin smärta, vilket tar energi då vi samtidigt ska fokusera på andra saker. Ibland blir smärtan så intensiv att det är svårt att sova. Många utvecklar rejäla sömnsvårigheter. Att inte få tillräckligt med sömn leder till trötthet dagtid och brist på återhämtning. När vi är trötta blir det svårare att fokusera, och brist på återhämtning minskar kroppens reparationsmekanismer. När krav överstiger vår upplevda förmåga sätter stressystemet igång. När det sker spänns musklerna och smärtcentrum tar emot mer smärtsignaler.

Vid långvarig smärta är det viktigt att behandla smärtspiralen. Punkterna ovan visar på hur det lätt uppstår en ond cirkel, med stress-smärta som leder till mer smärta-stress.

 

Hur bryta den onda cirkeln av stress och smärta?

Vid långvarig smärta behövs ibland multi-professionell hjälp, multimodal terapi:

Fysioterapeuten hjälper klienten att bygga upp mer balans/koordination/rörelsesamverkan, styrka och genomblödning i musklerna, för att göra kroppen mindre sårbar och mer kapabel att ta hand om de sekundära nackdelarna som uppkommer p g a den långvariga smärtan (se nedan).

Fysioterapeuten och psykologen hjälper klienten att hitta vägar till att bryta den onda cirkeln, genom att hitta verktyg för att kunna slappna av och hantera stressaktivering på ett tidigare skede, så att den inte aktiveras mer än nödvändigt.

Psykologen hjälper klienten att förstå vilka inre och yttre situationer som drar igång stressystemet, och att hantera situationerna. Klienten får hjälp att förstå sin problematik och hur den vidmakthålls beteendemässigt, med hjälp av modeller från kognitiv beteendeterapi, KBT, och ACT -acceptance and commitment therapy, där man arbetar med att hitta aktivitetsbalans mellan krav/utmaningar, och återhämtning.

Vid sömnproblem får klienten hjälp att komma tillrätta med brister med hjälp av sömnprogram som följer principer från KBT/ACT. Om det är ständigt egna inre höga krav och svårigheter att “ta hand om sig själv” som är svårt, kan en strukturerad psykologisk behandling som sätter fokus på hur individen hanterar sig själv, egna och andras krav, vara en viktig del för att komma framåt.

Ibland kan det vara tydligt att stressen omfattar höga krav och en oförstående omgivning. Då kan möten med delar av nätverket kring klienten vara viktiga, för att skapa mer rimliga förväntningar, så att det inte ständigt finns ett stresspåslag i vissa situationer som är relaterad till för höga krav.

Läkaren hjälper klienten med smärtlindring genom olika typer av medicinering, vilket kan vara ett av sätten att hjälpa klienten att få ned smärttoppar, så att smärtan tar lite mindre energi, och att stressystemet inte behöver aktiveras i samma grad. Om klienten blivit utmattad av sin smärtproblematik kan en sjukskrivning på hel- eller deltid vara nödvändig för att möjliggöra för klienten att orka jobba med sin rehabilitering och bryta den onda cirkeln.

En målsättning för smärtrehab är att hitta sätt att leva klokare med sin smärta, att hitta vägar att hantera smärta genom att ta hand om sig själv och sina behov. En del med långvarig smärta har länge “bitit ihop och kört på” som vanligt trots hög smärtupplevelse. Detta skapar stresspåslag, vilket ökad smärta. Det kan ta tid att etablera nya vanor och beteendemönster, även om man ser framsteg tidigt i processen. Att förstå mer ger en känsla av kontroll och hopp, att det finns en väg framåt. Tidigt sätts igång med att utforska nya beteenden vilket ofta ger snar effekt. Smärtrehabilitering tar olika lång tid, beroende på hur lång tid smärtproblematiken funnits och hur lätt vi hittar alternativa beteenden. Smärta som mer är rotad i känslomässiga problem tar också ofta lite längre tid att komma tillrätta med.

Om du vill få hjälp med multimodal smärtrehabilitering finns det flera mottagningar som arbetar i offentlig regi med gruppbaserad behandling. På Audens arbetar vi med detta i team med smärtläkare Nenad Stancovic, http://www.smarthjalpen.se samt specialistläkare (med smärtrehabinriktning) Dan Leijonwall, www.idrottsdoktorn.se och naprapat Joseph Beg, www.loparkliniken.se.

Du är varmt välkommen att höra av dig om du önskar hjälp i privat regi. På Audens har vi avtal med flera försäkringsbolag.